Nationell strategi mot psykisk ohälsa

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten håller på att ta fram en nationell strategi mot psykisk ohälsa och självmord. Eftersom vi arbetar med unga som har eller har erfarenheter av psykisk ohälsa så har vi sammanställt våra åsikter som ett underlag till myndigheternas arbete. Det har vi gjort för att strategin ska vara relevant också för unga i utsatthet och det kommer den bara vara om ungas röster får utrymme i processen. Här är tre av alla de synpunkter som vi har skickat med följande:

1. Att barn och unga mår sämre psykiskt beror bland annat på  att den svenska skolan fungerar sämre än tidigare, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtal om skolstress och ångest över skolan är vanliga i Röda Korsets Ungdomsförbunds stödchatt Jourhavande Kompis. Under 2020 var skolan ett av de vanligaste samtalsämnena i chatten. Där berättar ungdomar om hur oron och stressen växt under pandemin. Skolan kan vara en lugn plats att fly till om en har det dåligt hemma. För andra kan den vara en plats där en utsätts för mobbning och diskriminering. Vi tycker att skolmiljön måste granskas så att det blir en plats där fler kan må bra. Myndigheten Skolinspektionen borde få det som utökat uppdrag.
   
   
2. Pandemin visar hur barn och unga drabbas av samhällskriser. I våra samtal med unga i utsatthet har det varit tydligt att många barn och unga inte får de stöd som de har rätt till enligt lagen. Så hade det inte behövt vara om det hade funnits bättre arbete med krisberedskap. Därför tycker vi att skolan och socialtjänsten ska vara en del av samhällets krisberedskap. Kriser drabbar alltid dem som redan har det svårt hårdast.
   
   
3. Idag faller unga mellan stolarna när de mår för dåligt för att få hjälp från elevhälsan och för bra för att få hjälp av barn och ungdomspsykiatrin. Det är inte okej. Det måste bli lättare att hitta rätt mellan olika alternativ och förstå var det går att få hjälp med vilka problem. Det är inte enkelt för en ung person att veta vart den ska vända sig.