Klimatminister Romina Pourmokhtar, vi vädjar till dig att ta ditt ansvar!

Vi vägrar ta ansvar för det nuvarande och framtida mänskliga lidande som orsakas av passiva makthavare. Det skriver sex av Röda Korsets ungdomsförbund inför FN:s klimatkonferens (COP27), som kallats Afrikas COP.  
Vi vägrar ta ansvar för det nuvarande och framtida mänskliga lidande som orsakas av passiva makthavare. Det skriver sex av Röda Korsets ungdomsförbund inför FN:s klimatkonferens (COP27), som kallats Afrikas COP.  
Publicerad: 11 nov 2022
Lästid: ca

Klimatförändringarna innebär så allvarliga konsekvenser för liv och försörjningsmöjligheter i flera av våra länder att de utgör en humanitär kris, ett humanitärt nödläge. Vi representerar de unga människorna som behöver hantera konsekvenserna. Därför vädjar vi till dig klimatminister Romina Pourmokhtari. Vi vägrar ta ansvar för det nuvarande och framtida mänskliga lidande som orsakas av passiva makthavare. Det skriver sex av Röda Korsets ungdomsförbund inför FN:s klimatkonferens (COP27), som kallats Afrikas COP.  

Den sjätte rapporten från FN:s panel om klimatförändringar, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är omfattande, tydlig och oroande. Klimatförändringarna har redan drabbat miljarder av människor; naturkatastrofer står till exempel för 50 procent av alla katastrofer. Konsekvenserna för mänskligheten kommer att bli än allvarligare och ske tidigare än vi trott.  

Extrema klimat- och väderrelaterade katastrofer blir allt vanligare och alltmer intensiva. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten, tusentals människor har mist livet och många miljoner människor är drabbade. Flera länder i Väst- och Centralafrika kämpar mot de senaste översvämningarna som drabbat över 700 000 människor i regionen och Sydafrika drabbades av kraftiga skyfall tidigare i år. Samtidigt står 24 länder i Afrika inför allvarlig torka och flera länder är på gränsen till svält, människor hungrar ihjäl.   

Flera av oss företräder länder där de människor som drabbas hårdast lever. För oss är klimatförändringarnas humanitära konsekvenser inte en utmaning för framtida generationer, utan något vi upplever här och nu, och bara början på en tid av allvarliga följder. Det är de rika länderna i norr som står för den största delen av utsläppen. Konsekvenserna däremot drabbar, än så länge, främst andra delar av världen. Det är människor med mindre resurser och sämre förutsättningar vars liv, försörjning och hem hotas. De som är huvudansvariga för utsläppen måste erkänna sin del i den humanitära kris som deras handlingar orsakat och kompensera för det.  

Appellerna för stöd är fortfarande otillräckligt finansierade. Samtidigt är det humanitära systemet på gränsen till överbelastat. Det behövs finansieringsmekanismer för att stödja de länderna som drabbas, i stället för att nytt stöd ska mobiliseras varje gång en katastrof inträffar. Även om ett utsläppstak skulle nås redan i dag kommer behoven fortsätta att öka exponentiellt. Alltmer desperat bevittnar vi passiviteten hos världens ledare när det gäller att minska utsläppen och hur ovilliga de är att ta itu med det brådskande behovet av anpassning och beredskap. Vi kräver meningsfulla resultat och handlingskraftiga åtaganden från världens ledare inklusive Sveriges nya regering. 

Det är möjligt att stödja sårbara länder och samhällen genom att bygga motståndskraft på lokal nivå, inte minst genom ungas engagemang. Röda Korset i Kenya, Tanzania och Sydsudan arbetar med exempelvis utbildning av lokalbefolkningen i odling av fruktträd för att motverka klimatförändringarnas effekter och öka livsmedelssäkerheten. Andra initiativ omfattar program för återvinning av avfall, informationskampanjer, program för att öka medvetenheten om klimatförändringarna i skolorna och att uppmuntra unga entreprenörer till att skapa miljövänliga innovationer. I samma syfte arbetar frivilliga och medlemmar i Ugandas Röda Kors, med initiativ såsom en läroplan för ungdomar innehållande spel och aktiviteter för att hjälpa dem att både förstå klimatförändringarna och vidta åtgärder för anpassningar i sina lokalsamhällen. 

 
Effektiva varningssystem och snabba åtgärder kan både förändra och rädda liv samt skapa försörjningsmöjligheter. Människor ska inte behöva drabbas av konsekvenser som går att förutse. Vi vet att det är vi som kommer lämnas kvar för att handskas med de framtida konsekvenserna. Världssamfundets passivitet har gett oss den nästintill omöjliga uppgiften att förebygga och lindra mänskligt lidande. Klimatkrisen är redan en humanitär kris. Inför COP 27 kräver vi därför att:  

  1. Världssamfundet lever upp till och genomför Parisavtalet. 

  2. Den maktobalans som råder i fråga om klimatkrisens konsekvenser åtgärdas och att de rika länderna visar ledarskap genom att ta ansvar för krisen och går i täten för att bättre förbereda världen på att möta klimatförändringens konsekvenser. 

  3. Stora investeringar läggs på klimatanpassning så att 50/50-balansen i finansieringen av minskning av utsläppen och klimatanpassning uppnås. 

  4. Större ansträngningar görs för att bygga motståndskraft i de mest sårbara samhällena och att berörda lokalsamhällen involveras i den processen, inte minst unga, inklusive flickor och unga kvinnor. 

  5. Ungdomsrepresentanter inkluderas när beslut fattas om vår framtid, från lokal till global nivå. Och att ungdomar ges möjlighet att på ett meningsfullt sätt bidra till den socio-ekonomiska omställningen i sina respektive länder, särskilt i klimatfrågor.  

Vi har hört många löften, men de människor som vi möter och företräder behöver mer än så. De behöver handlingskraft. Vi behöver alla handlingskraft. Generationerna innan oss lämnar över en mörk framtid där vi vet att planetens resurser redan har tänjts långt över bristningsgränsen. Vi kommer att behöva hantera en värld i djup obalans, med växande humanitära behov och potentiella konflikter. Vi uppmanar världens ledare att ta ungas röster på allvar. Ge oss verktygen och resurserna för att hantera det som komma skall och det som redan är här. Låt Sveriges och EU:s röst väga tungt å våra vägnar nästa vecka klimatminister Romina Pourmokhtari. 

Ismaila Sonko, Röda Korsets Ungdomsförbund, Gambia  

Alex Ayub, Röda Korsets Ungdomsförbund, Kenya  

Miyen Mathew, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sydsudan 

Lotta Schneider, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sverige 

Alex Joseph, Röda Korsets Ungdomsförbund, Tanzania 

Ntale Emmanuel, Röda Korsets Ungdomsförbund, Uganda