Vad är riksårsmötet?
Under Riksårsmötet följs det föregående verksamhetsåret upp och beslut om organisationens framtid fattas. Det är på Riksårsmötet medlemmarna påverkar och beslutar om Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete. Medlemmarna representeras av ombud som väljs på lokalföreningarnas egna föreningsårsmöten.
Klicka på rubrikren för att hoppa direkt till det avsnittet du vill läsa.
- Vilka deltar på mötet?
- Vad gör vi på Riksårsmötet?
- Vad ska vi göra inför Riksårsmötet?
- Vad ska göras efter Riksårsmötet?
Vilka deltar på mötet?
Alla lokalföreningar väljer ombud till Riksårsmötet på deras respektive föreningsårsmöten. Inför föreningsårsmötet får varje lokalförening besked om hur många ombud som lokalföreningen kan skicka, detta varierar beroende på antal medlemmar i varje lokalförening. Under föreningsårsmötet väljs även ersättare till ombuden. Om en lokalförening vill skicka ytterligare medlemmar till Riksårsmötet kan de delta, däremot får lokalföreningen bekosta dessa och de kommer inte ha den rösträtt under Riksårsmötet som de invalda ombuden har.
Vad gör vi på Riksårsmötet?
Blickar bakåt på året som gått
Förbundsstyrelsen rapporterar om föregående års verksamhet och ekonomi. Utifrån det beslutar medlemmarna om styrelsen får ansvarsfrihet, det vill säga röstar om de tycker att styrelsen förvaltat föreningens resurser på rätt sätt och helt enkelt gjort ett bra jobb. Till hjälp för detta finns verksamhetsberättelsen, organisationens bokslut och revisorernas uttalande i form av revisionsberättelser. På så sätt blir Riksårsmötet en återblick.
Blickar framåt mot kommande år
På Riksårsmötet beslutas om inkomna förslag, dessa förslag kallas för motioner och propositioner. Dessa förslag påverkar vad Röda Korsets Ungdomsförbund kommer att arbeta med under kommande år, hur organisationen kommer att arbeta och varför. Det är även på Riksårsmötet som det tas beslut om alla viktiga styrdokument, till exempel verksamhetsinriktning, stadgarna, policyhögen och strategin.
Väljer personer till olika uppdrag
På Riksårsmötet väljs den nationella förbundsstyrelsen. Nationella valberedningen har under året intervjuat intresserade kandidater och ger ett förslag på vilka de tycker är lämpliga att sitta i förbundsstyrelse.
Medlemmarna på mötet bestämmer dels hur många som ska sitta i styrelsen och sedan vilka som ska bli ledamöter. Mötet väljer också ekonomiska revisorer, verksamhetsrevisorer samt valberedning till organisationen.
Från motion och proposition till beslut
På Riksårsmötet används en metod för inkludering av beslut som kallas påverkanstorg. Syftet med påverkanstorget är att alla närvarande medlemmar ska få diskutera inskickade motioner och propositioner innan beslut kring dessa tas. Påverkanstorget är en möjlighet för de närvarande att diskutera och reflektera över sina kommande beslut, tillsammans med motionärer och förbundsstyrelse.
På påverkanstorgen finns även diskussionsledare, som hjälper till att få igång diskussionerna kring de olika motionerna, samt diskussionssekreterare, som antecknar vad som sägs och även är behjälpliga då ombud vill skriva ett motförslag. Ett motförslag kallas yrkande.
Även om alla medlemmar har rätt att diskutera på påverkanstorget så är det endast Riksårsmötets ombud som har rätt att skriva yrkanden till motionerna och propositionerna. Påverkanstorget brukar på riksårsmötet vara öppet i två perioder om ett par timmar vardera. Ombuden har här möjlighet att stötta det yttrande som de tycker är starkast och det förslag som flest ombud stöttar kommer att läggas fram som huvudförslag när beslut sedan ska fattas.
Vad ska göras inför Riksårsmötet?
Anmälan
Inför Riksårsmötet skickas en inbjudan ut där alla ombud måste anmäla sig till Riksårsmötet. Det handlar dels om att anmäla sig till mötet, men även praktiska frågor som specialkost eller andra önskningar/behov. Då Riksårsmötet är en väldigt populär händelse med många deltagare är det viktigt att ombuden anmäls innan deadline för anmälning. All information om hur ombuden anmäler sig till mötet och deadline för detta skickas ut till lokalföreningarna i god tid och läggs upp på hemsidan.
Skriva och skicka in motioner
Om en lokalförening eller medlem vill skriva en motion till Riksårsmötet så är det bra att vara ute i god tid. Motionen ska skickas till förbundsstyrelsen senast 8 veckor innan Riksårsmötet, till exempel via mail. Det är viktig att den tiden hålls för att motionen ska hinna beredas, det vill säga att förbundsstyrelsen ska hinna gå igenom motionen och skriva motionssvar, samt för att motionen ska bli del i handlingarna som skickas ut.
Förbereda sig och ta ställning
För att vara väl förberedd inför Riksårsmötet ska ombuden läsa igenom alla handlingar. Ett förslag är att bjuda in medlemmar och frivilliga till ett möte, där du som ombud kan berätta om vilka beslut som ska fattas och sen gemensamt diskuterar förslagen och ta ställning. Detta ger dig en bra syn på vad föreningen tycker och du blir väl förberedd inför mötet.
Vad ska göras efter Riksårsmötet?
Berätta för styrelsen, medlemmar och frivilliga om vad som beslutades på riksårsmötet. Peppa även andra i lokalföreningen att vara ombud nästa år. Har du lärt känna aktiva från andra föreningar? Kontakta dem och fortsätt att nätverka!
