För dig som medlem

 Som medlem sitter du på makten att påverka organisationen på lokal nivå (genom att delta på föreningsårsmötet) och nationell nivå (som ombud till Riksårsmötet). Föreningsårsmötet är din lokalförenings årliga möte där du kan påverka hur de ska jobba lokalt kommande år och där de redovisar vad som gjorts förgående år.

För att du som medlem ska ha koll på hur ett föreningsårsmöte kan gå till har vi tagit fram information om de mest centrala saker som är bra att känna till inför föreningsårsmötet.

På ett föreningsårsmöte kan det finnas det många olika krångliga ord och begrepp som används för att strukturera och lägga upp mötet. Begreppen har olika funktioner för att organisera en diskussion och hålla en viss ordning på mötet. När man lär sig mer om de olika begreppen och hur de fungerar, kan man se det som ett gott verktyg för att förstå och göra sig förstådd på mötet. Det möjliggör att alla ska kunna delta på lika villkor.

Dagordning och tider under föreningsårsmötet

Dagordningen som du får utskickad till dig i kallelsen bestämmer hur ni lägger upp mötet och vilken ordning olika punkter ska avhandlas. I kallelsen ser du datum, tid och plats för föreningsårsmötet. Dagordningen är bara ett förslag på vad som ska tas upp och du som medlem kan påverka vad som ska tas upp på mötet.

OBS! Glöm inte att anmäla dig till föreningsårsmötet. Det gör du genom att mejla din lokalföreningsstyrelse.

Viktiga punkter som tas beslut om

Ansvarsfrihet: betyder godkännande av styrelsens arbete de gjort under året. En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet efter att mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser (till exempel att styrelsen har förskingrat pengar eller brutit mot stadgarna). Det är ovanligt att en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet. Att ge ansvarsfrihet innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas ansvariga för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Val av mötesfunktionärer: där väljer ni årsmötesordförande som leder mötet och årsmötessekreterare som skriver ner alla beslut som tas på mötet. Ni väljer även justerare som efter mötet kollar igenom protokollet så att det stämmer med vad som sagts på mötet.

Val av olika förtroendevalda poster: där väljer ni de som sitter i styrelsen, valberedningen, revisorerna och de medlemmar som ska representera lokalföreningen vid riksårsmötet (organisationens högsta beslutande organ).

Verksamhetsplan: Plan för hur föreningen skall arbeta under det närmaste året.

Verksamhetsberättelse och bokslut: Redogörelse från styrelse över viktiga händelser under det gångna året och redovisning av hur pengar använts inom föreningen under årets gång. På föreningsårsmötet beslutar medlemmar om de kan godkänna arbetet under det gånga året efter verksamhetsberättelsen.
Verksamhetsbudget Plan för hur föreningens kostnader kopplas till den förslagna planen om arbetet för kommande år.

Motioner och propositioner: Motion skrivs av en eller flera medlemmar som ett förslag till föreningsårsmötet. Proposition är styrelsens förslag till årsmötet och kan också allmänt betyda förslag. För att en motion ska tas upp på ett årsmöte behöver styrelsen få motionen senast 2 veckor innan mötet. Här hittar du en mall för hur du skriver en motion.

Vem gör vad i mötet?

Olika deltagare har olika ansvar och roller i mötet. Alla deltagare i mötet kan följa det som sägs och läsa det som beslutas om i mötet. De med yttranderätt får vara med och diskutera. De med förslagsrätt får ge förslag. De med rösträtt kan delta i omröstningar och på så sätt vara med och fatta beslut.  

Medlemmar har yttrande-, förslags- och rösträtt. De som inte är medlemmar kan vara med på årsmötet och bidra till diskussioner, men får inte lämna eller stödja förslag eller rösta.

Lokalföreningsstyrelsen deltar i mötet genom att presentera lokalföreningens arbete, samt svara på frågor. Lokalföreningsstyrelsen har yttrande-, förslags- och rösträtt.  

Mötesfunktionärer består av mötesordförande och sekreterare som leder mötet och skriver ner beslut som tas. De har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt.  

Justerare väljs utöver mötesordförande och sekreterare, som har till uppgift att läsa protokollet och se att det sekreteraren skrivit ned stämmer med det som sagts på mötet.

Motionär är en medlem som skrivit en motion (motion = förslag på ändring).
Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet för lokalföreningsstyrelsen.  

Valberedningen presenterar under årsmötet sina nomineringar till de olika posterna som ska tillsättas. Detta brukar ske skriftligt eller muntligt genom att valberedningen deltar på årsmötet.

Utöver den information vi skickat med här, kolla gärna vår mötestekniska ordlista under . Om du vill veta mer om vad ett årsmöte är så rekommenderar vi att titta på SVEROKs årsmötesguide (2 minuter). Under Motioner och propositioner kan du läsa mer om att lämna förslag (motioner) och om föreningsårsmöte.