Remissvar om framtidens jämlikhetspolitik
I augusti 2018 tillsatte regeringen en kommission som skulle utreda hur den ekonomiska jämlikheten skulle kunna öka. Nu är utredningen klar och Röda Korsets Ungdomsförbund har skrivit ett svar till kommissionens förslag som är inskickat till regeringen som ett remissyttrande. Här är tre utdrag från vårt yttrande:
- Prata inte om, prata med
När regeringen tar fram omfattande förslag som påverkar barn och ungas liv så behöver de prata med barn och unga. Eftersom barn och unga under 18 år inte får rösta eller sitta i riksdagen så borde de i alla fall få bidra i diskussioner och utredningar. Nu när regeringen har tagit fram nya förslag om hur Sverige ska bli mer jämlikt och jämställt så borde det ha varit självklart att prata med fler ungdomsorganisationer och att lyssna mer på barns röster.
Eftersom barnkonventionen är svensk lag så borde den påverka all lagstiftning som berör barn och unga. Utredningen nämner bara 4 av barnkonventionens 54 artiklar. Det duger inte. Om barn och unga ska få mer jämlika livsvillkor behöver hela barnkonventionen påverka politiken.
- Sverige kan göra mer
Ibland alla världens länder så tillhör Sverige de rikaste 10 procenten. Det gör att vi kan bidra till säkerhet och utveckling i de länder där befolkningen har det svårt. De förslag som regeringen har på sitt bord innebär att vi skulle minska det svenska biståndet och utvecklingsarbetet med 30 procent. Det tycker vi är orimligt. Vi som kan borde hjälpa de som är i behov.
Regeringen skriver att Sverige ska vara världsledande i genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. Programmet har fyra övergripande mål. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Sverige kan omöjligt vara världsledande i det arbetet och samtidigt skära i biståndsbudgeten.
- Dags för en skola som är till för alla barn och unga
Regering har ett förslag på sitt bord som skulle innebära att staten arbetar hårdare för att man ska må bra på jobbet. Vi tycker att samma förslag bör gälla skolan. Skolinspektionen, som är en statlig myndighet, borde få i utökat uppdrag att se hur skolmiljön påverkar psykisk hälsa och välmående. Dessutom borde den särskilt se till att alla skolor arbetar aktivt mot rasism, transfobi, homofobi, funkofobi och andra typer av diskriminering. Barn och unga ska ha goda förutsättningar att må bra oavsett vem de är eller vilken skola de går på.
Om din skola är bra ska inte behöva bero på var du bor. Oavsett om skolan finns i en landsbygdskommun med lite pengar, i en rik kranskommun eller i en förort där det finns särskilda utmaningar så ska den vara en bra skola som ger alla elever möjlighet att nå goda resultat. Vi vill att Skolverket ska få i uppdrag att se över resursfördelningen mellan skolorna, så att alla skolor kan vara bra skolor.