Psykisk ohälsa förväntas 2030 vara den dominerande folkhälsoutmaningen, både i Sverige och globalt. Trots att utmaningen är välkänd ser vi fortfarande stora brister i samhällets stöd.

Röda Korsets Ungdomsförbund släpper tillsammans med Svenska Röda Korset en ny rapport om ungas egna erfarenheter kring psykisk hälsa, hur vardagslivet påverkas av psykiska besvär, vad som oroar inför framtiden och hur samhällets stöd och resurser i frågor om psykiskt välbefinnande upplevs.

I vår rapport, baserad på undersökning bland 18–27 åringar, bekräftas bilden att ungas självrapporterade psykiska besvär och ohälsa är hög, att den begränsar livet på olika sätt och att många har sökt hjälp på grund av detta. Samtidigt uttrycker unga att samhället inte har resurser att ge tillräckligt stöd och att det är svårt att finna rätt hjälp.   
 
Några av undersökningens huvudsakliga resultat: 

• 80 procent har upplevt psykiska besvär de senaste sex månaderna. 

• 84 procent tvivlar eller anser inte att det finns tillräckligt med stöd och resurser i samhället för att hantera ungas psykiska hälsa. 

• 53 procent pratar sällan eller aldrig om hur de mår. 

• 32 procent vet inte vart de ska söka hjälp om de skulle behöva det. 

• 19 procent har inte sökt hjälp för sin psykiska hälsa på grund av oro för vad andra ska tycka. 

• 46 procent vet inte eller är osäkra på hur de skulle kunna hjälpa en vän som inte mår bra. 

Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund har lång erfarenhet av att arbeta med att främja psykiskt välbefinnande och ge stöd till unga som upplever psykisk ohälsa. Avgörande är att unga får rätt stöd i rätt tid. Det finns idag luckor i systemet idag där vi inte lyckas fånga upp unga där de befinner sig tillräckligt väl, med allvarliga konsekvenser för både den enskilde individen och samhället i stort. Psykiska besvär som stress, oro och ångest kan utvecklas till allvarligare psykisk ohälsa om det inte upptäcks i tid eller stödinsatser uteblir.   
 
För att vända utvecklingen måste stödet till unga stärkas och tydliggöras. Särskilt viktigt ser vi det är att säkerställa ungas delaktighet i utformningen av stödet - för att öka chansen att insatser blir effektiva och når fram där behoven är som störst.  

Våra rekommendationer till beslutsfattare i korthet:

• Arbetssätt och metoder måste utformas på ett sätt som säkerställer ungas delaktighet och inflytande

• Rikta resurserna där behoven är som störst - för att bryta stigma och minska hälsoklyftan

• Det förebyggande arbetet måste utgå från evidens och olika aktörers ansvar behöver tydliggöras

• Investera i, och utöka, hälsofrämjande och förebyggande insatser 

Ta del av rapporten och rekommendationerna i sin helhet här.