Klicka här för att läsa debattartikeln i sin helhet i Göteborgs-Posten
Unga mår sämre än någonsin och det krävs krafttag för att vända utvecklingen
Aldrig tidigare har så många unga sett så mörkt på samhällets framtid. Var fjärde högstadieelev rapporterar återkommande om ångest och nedstämdhet, och förskrivningen av antidepressiva läkemedel till tonåringar har mer än fördubblats sedan 2010. Självmord är i dag den vanligaste dödsorsaken bland 15–24-åringar. Samtidigt dras barn- och ungdomspsykiatrin med orimligt långa väntetider. Så här kan vi inte ha det, skriver företrädare för 37 civilsamhällesorganisationer.
Vi vet att det går att göra skillnad. Alla vi som varje dag möter barn, unga och unga vuxna ser det tydligt: förändring är möjlig. Därför lanserar vi i dag Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa – ett initiativ från 37 organisationer inom civilsamhället som årligen möter hundratusentals unga. Vårt budskap är enkelt: det är dags att gå från ord till handling. Det är upp till vuxenvärlden att ta ett gemensamt ansvar.
Regeringens nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som presenterades tidigare i år är ett viktigt steg. Men det räcker inte. Nu krävs konkreta förbättringar i barns, ungas och unga vuxnas vardag. Här är tio avgörande områden där förändring kan ske – redan i dag:
En skola som främjar hälsa, lärande och utveckling: Låt oss inte acceptera att 15–20 procent av eleverna saknar gymnasiebehörighet – det är inte hållbart. Vi vill se en skola som får bättre förutsättningar att ge rätt anpassningar och stöd, som kan minska prestationsångest, otrygghet och psykisk ohälsa – allt för att rusta eleverna för framtiden.
Kvalitetssäkra bemötande från vuxna: Alla som arbetar med barn, unga och unga vuxna inom skola, vård och myndigheter bör utbildas i bemötande. Det är en fråga om kvalitet och trygghet.
Tillgång till föräldrastöd: Alla föräldrar ska ges möjlighet till kostnadsfria, evidensbaserade föräldrastödsprogram med tydliga kvalitetskrav och uppföljning.
Lågtröskelstöd och kvalitativ vård för alla som behöver det: Möjligheten till tidiga samtal om livets upp- och nedgångar måste stärkas. Elevhälsans förebyggande roll och civilsamhällets redan pågående arbete bör tas till vara och stödjas långsiktigt.
Kommunernas ansvar att följa upp unga som varken studerar eller arbetar, bör förlängas från 19 år till minst 29 års ålder, så att fler får det individuellt anpassade stöd de behöver i en kritisk livsfas
Låt unga påverka besluten: Skapa strukturer på lokal, regional och nationell nivå för att ge unga utrymme att delta i beslutsprocesser som rör dem. Lyssna på deras erfarenheter.
Bidrag till ideella organisationer som bedriver fritidsverksamhet: Ideella föreningar och organisationer som erbjuder meningsfull fritid behöver långsiktigt statligt stöd. Komplettera med subventionerad kollektivtrafik eller riktade mobilitetsstöd så att alla unga har tillgång – oavsett var de bor.
Stärkt elev- och studenthälsa: Bygg ut elev- och studenthälsan med mer resurser, kompetens och tillgänglighet, med fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Förslag i elevhälsoutredningen som snabbt förstärker elevhälsoteamen bör implementeras skyndsamt.
Säkerställ långsiktig finansiering till civilsamhället: Organisationer som ger konkret stöd till unga varje dag måste kunna planera långsiktigt.
Glöm inte unga vuxna: Gruppen 18 – 29 år befinner sig i en av de mest sårbara utvecklingsfaserna i livet – samtidigt som samhällets viktigaste stödstrukturer nästan helt försvinner. Målgruppen behöver lyftas fram tydligare i forskning samt i framtagande av nationella riktlinjer och i politiska prioriteringar.
Förläng kommunens ansvar för unga och unga vuxna: Kommunernas ansvar att följa upp unga som varken studerar eller arbetar, bör förlängas från 19 år till minst 29 års ålder, så att fler får det individuellt anpassade stöd de behöver i en kritisk livsfas.
Vårt gemensamma mål är att vända den negativa utvecklingen senast 2030. För detta krävs politiskt ledarskap – nu. Regeringen har möjlighet att visa handlingskraft i höstens budgetproposition. Vi behöver inte fler utredningar – utan ett åtgärdsprogram, en finansieringsplan och en tydlig tidslinje. Vi finns här för att stötta det arbetet och ser fram emot en fördjupad och frekvent dialog mellan civilsamhället och politiken.
Det handlar om rätten att må bra och om barns och ungas framtidstro. Vi vet att det är möjligt. Låt oss göra det – tillsammans.