Bild från RKUF:s Riksårsmöte 2024. Unga personer är samlade vid bord och räcker upp sina händer för att visa på ungas organisering och engagemang.

28 organisationer: Bankerna hotar barns demokratiska rättigheter

28 organisationer: Bankerna hotar barns demokratiska rättigheter

Debattartikel i Altinget. Tillsammans med 27 andra barn- och ungdomsorganisationer skriver vi om ungas försämrade demokratiska utrymme. Tillgång till bankkonton är en av de mest akuta frågorna, då det är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i praktiken.

Dela: Dela på Facebook Dela på LinkedIn Dela på Twitter

En ny rapport, Ungdomsrörelsen i siffror 2024, visar en alarmerande bild av ungas försämrade demokratiska utrymme i Sverige. En av de mest akuta frågorna rör ungdomsorganisationernas tillgång till bankkonton. Hela 70 procent av ungdomsorganisationerna har svårt att öppna eller inneha ett bankkonto, vilket får ödesdigra konsekvenser. Utan bankkonto kan de inte ta emot bidrag eller finansiera sin verksamhet. Resultatet? En kris för ungas organisering och i förlängningen ett allvarligt hot mot demokratin och barns rättigheter enligt barnkonventionen.    

Barnkonventionen är tydlig: barn har rätt att organisera sig, påverka sin framtid och delta i samhällsutvecklingen. Men just nu sätts detta ur spel. Bankerna säger sig arbeta för att bekämpa ekonomisk brottslighet och penningtvätt, men i sin ambition att skydda sina system förhindrar de i praktiken unga från att organisera sig. Att unga nekas möjligheten att bedriva föreningsverksamhet på grund av krånglig byråkrati och godtyckliga regler är ett direkt hinder för deras demokratiska rättigheter.

Samtidigt som bankerna försvårar för ungdomsorganisationer att hantera sin ekonomi, har regeringen beslutat att minska statsbidragen till ungdomsorganisationer. Genom att både sänka statsbidragen och ignorera inflationens effekter förlorar ungdomsorganisationerna 57,5 miljoner kronor från och med 2026. Detta framgår tydligt i LSU:s rapport, där det konstateras att regeringens ungdomspolitik innebär en nedskärning som hotar den svenska ungdomsrörelsens existens. Det är pengar som skulle ha gått till ungas idéer, drömmar och framtid. I stället kvävs engagemanget och ungas inflytande blir en skugga av vad det borde vara.

Ungas engagemang i organisationer just nu på historiskt höga nivåer. Rapporten visar att nästan 700 000 barn och unga är medlemmar i en ungdomsorganisation. Dessa organisationer spelar en avgörande roll i att motverka ungas politiska utanförskap och hopplöshet. Genom att skära ner på bidragen och tillåta bankerna att hindra deras ekonomiska funktionalitet, slår vi undan benen på unga demokratiska ledare. 

Tre akuta åtgärder för att stoppa utvecklingen:  

  • Lagstadgad rätt till bankkonto för föreningar  
    Stärk minderårigas firmateckningsrätt och säkerställ tillgången till grundläggande banktjänster för föreningar genom att följa Danmarks exempel om lagstadgad rätt till ett grundläggande bankkonto för föreningar. Barn ska inte behöva slåss för rätten att organisera sig.
     
  • Öka statsbidragen med 100 miljoner kronor
    Statsbidraget till ungdomsorganisationer måste höjas och justeras mot inflationen så att ungdomsrörelsen får de resurser de behöver för att verka och växa.
     
  • Stärk ungas inflytande i demokratiska processer  
    Uppdatera Kommittéförordningen för att inkludera barns och ungas perspektiv i offentliga utredningar och remissprocesser. Säkerställ även ungas representation och inflytande i politiska församlingar på olika nivåer.  

Ungdomsrörelsen är en av de viktigaste försvarslinjerna mot politisk hopplöshet. Den ger unga chansen att tro på demokratin, att utöva sina rättigheter och att forma ett bättre samhälle. Barnkonventionen är inte en rekommendation – den är lag. Sverige har åtagit sig att skydda barns rättigheter, men just nu sviker både banker och politiker de unga. Ska vi tyst se på när demokratin krymper – eller ska vi agera? Valet är vårt. Men tiden håller på att rinna ut.