Hur ser den sociala och ekonomiska utsattheten ut i Sverige och vilka konsekvenser har det för samhällsutvecklingen?

Svenska Röda Korsets rapport bygger på svar från 109 lokala aktörer inom civilsamhället, från samtliga 21 län i landet. Det centrala som framkommer i rapporten är att grundläggande behov fortsätter att växa, fler människor blir tvingade att förlita sig på civilsamhällets insatser och samhällets skyddsnät når inte alla som är i behov av stöd. Av de som söker sig till ideella organisationer är barn i skolåldern, en av de grupper som har ökat mest.

– Det är inte en naturkatastrof som lett oss hit, utan politiska prioriteringar. Vi behöver långsiktiga investeringar som stärker levnadsvillkoren. Barn och unga behöver ges verkligt inflytande, tillgång till trygga mötesplatser, gemenskap och en meningsfull fritid, säger Li Nester, ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund.  

När samhället brister tvingas civilsamhället kliva in 

Civilsamhällets erfarenheter och perspektiv vittnar om en utveckling som pågått under de senaste åren. Där offentlig sektor, samhällets skyddsnät och välfärden inte når eller omfattar alla som behöver dess stöd. Trots att myndigheter och kommuner bär ansvar för människors grundläggande behov och medborgerliga fri- och rättigheter ser vi att civilsamhället tvingas kliva in. Allt större grupper av människor vänder sig till ideella krafter för att klara vardagen, med följden att det stöd vi erbjuder riskerar att bli permanent. Det är inte önskvärt, långsiktigt eller rimligt.  
 
Civilsamhällets roll är att bidra med värden som social gemenskap och hälsofrämjande verksamheter – saker som offentlig sektor varken kan eller bör göra. Men för att vi ska förstå hur den sociala och ekonomiska utsatthet, som enligt kartläggningen fortsätter öka, så behöver det kopplas till politiska beslut och strukturella brister i våra skyddsnät.  
 
Social utsatthet i Sverige 2025 – detta är vad lokala aktörer inom civilsamhället lyfter: 

De senaste tre åren har behoven av att tillgodose nedan grundläggande behov ökat. Procentsatsen visar andelen som svarar ”ökat”.

• Social gemenskap i form av mötesplatser - 72 procent  

• Måltider som skolfrukost, mellanmål, soppkök - 67 procent

• Fritidsaktiviteter för barn och unga – 64 procent

• Psykosocialt stöd - 64 procent  

• Läxhjälp - 40 procent

Av de tillfrågade ideella organisationerna uppger 59 procent att barn i skolåldern tar del av deras verksamheter. Det kan handla om grundläggande saker som fritidsaktiviteter, läxhjälp, trygga mötesplatser och möjligheten att äta något. Barn i skolålder är också en av grupperna som ökat mest de senaste tre åren.

Psykisk ohälsa är den största oron och konsekvenserna av långvarig utsatthet. Ideella organisationer vittnar om en tydlig ökning av depression, suicidtankar, ångest och stress. Många berättar om växande desperation bland människor som inte längre ser en väg framåt.

Sju av tio (75 procent) av de ideella organisationerna tror att den sociala utsattheten i Sverige kommer öka de kommande åren.  

Några av våra viktigaste rekommendationer till beslutsfattare: 

• Höj och indexera barnbidraget 
  Barnbidraget har släpat efter och inte höjts i takt med ökade levnadskostnader. Höj barnbidraget kontinuerligt, så att alla barns grundläggande behov kan tillgodoses. Säkerställ även att barnfamiljer som får försörjningsstöd eller har löneutmätning hos Kronofogden får ta del av barnbidraget och det tillskott som det innebär.
  
• Långsiktiga förutsättningar för omställning till nya socialtjänstlagen 
  Den nya socialtjänstlagen innebär ett tydligare fokus på ökad tillgänglighet, stärkt barnperspektiv och förebyggande arbete. Långsiktiga förutsättningar för landets kommuner krävs för att de ska kunna ställa om. Uppföljning av implementeringen av lagen bör involvera civilsamhället, både på nationell och lokal nivå.
• Avgiftsfri skolfrukost i grundskolan
  Avgiftsfri frukost i skolan stärker förutsättningarna att klara skoldagen, bättre inlärningsförmåga och ökad studiero i klassrummet. Det bidrar också till social inkludering, ökad trygghet och välmående. 
• Säkerställ att Socialstyrelsens uppdrag att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa även omfattar utveckling av tydliga rutiner för:
  – Samordning med andra aktörer – såsom socialtjänst, elevhälsa, arbetsförmedling och civilsamhället, så att personer med psykisk ohälsa inte faller mellan olika system.
  – Säkra hänvisningar till rätt stödnivå: riktlinjer för hur patienter ska lotsas vidare till lämplig nivå av vård, främjande och förebyggande insatser utifrån individuella behov.
• Bjud in lokala aktörer i ett tidigt skede för att dela lägesbilder och stärka samverkan i det förebyggande arbetet.  
  Samverkan behöver ske tillräckligt högt upp i kommunen för att få effekt i arbetet. Säkerställ förutsättningar för att fler idéburna offentliga partnerskap (IOP) kan genomföras.